Dagens Arena sågar lagförslag

Dagens Arena kommenterar regeringens lagförslag (pdf) om vård till asylsökande. En redan människofientlig vårdpolitik förvärras, och vårdpersonal hindras från att koncentrera sig på sitt medicinska arbete.

Papperslösa och vård

Anteckningar från workshop med Scorp om papperslösas rätt till vård

Fyra grupper av papperslösa:

• Vuxna asylsökande som har gömt sig efter att ha fått avslag.
• Asylsökande barn som har gömt sig efter att ha fått avslag.
• Vuxna som befinner sig i Sverige utan uppehållstillstånd, och utan att ha sökt asyl.
• Barn som befinner sig i Sverige utan uppehållstillstånd, och utan att ha sökt asyl.

Med vuxna menas i sammanhanget fyllda 18 år, med barn menas personer under 18 år.

Regeringens definition av “gömda” innefattar de två första grupperna, men utesluter de två senare.

Villkoren och rätten till vård skiljer sig mellan grupperna. Gemensamt är att samtliga har rätt till omedelbar eller akut vård (Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763, 4 §). Dessutom har alla rätt till en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd, om det inte är “uppenbart obehövligt” (ibid, 2 § mom 5). Men där slutar likheterna. För grupp 1, 3 och 4 gäller att betalningsansvaret för given vård helt ligger hos patienten. Barn i grupp 2 har rätt till sjuk-, hälso- och tandvård på samma villkor som svenska barn bosatta inom landstinget (det vill säga kostnadsfritt i de flesta landsting). Däremot gäller detta inte barn i grupp 4 då dessa inte innefattas av regeringens definition av “gömda”.

De juridiska hindren utesluter alltså en stor del av de papperslösa från vård som inte bedöms akut. Utöver detta finns det informella hinder som gör att papperslösa vägras även akut vård, sådan som de juridiskt har rätt till. Ett par av dessa har framkommit bland annat i enkätundersökningar på en ideellt driven mottagning för papperslösa i Stockholm:

• Okunskap hos vård- och administrativ personal. Vård nekas för att de fyra sista siffrorna i personnumret saknas. Krav om förskottsbetalning ställs innan behandling påbörjas. Ett visst godtycke finns i tolkningen av vad som är akut eller omedelbar vård.
• Rädsla hos den papperslöse. Flera vågar inte söka vård på grund av rädsla för angiveri. Rykten om papperslösa som avvisats efter att personal eller annan på sjukhuset har tipsat Migrationsverket eller Polismyndigheten; för personal är detta ett brott mot sekretesslagen (SekrL 1980:100 7 kap).
• Svårigheter att betala. Med eget betalningsansvar kan man få en räkning på över 20 000 kr för en förlossning. Går pengarna inte att skaffa fram kan räkningen bli ett indrivningsärende, och den dag man eventuellt får uppehållstillstånd och ska börja sitt nya liv i Sverige finns skulden kvar och ska betalas.

I mars 2007 publicerade FN en rapport “Mission to Sweden”, författad av FN:s särskilde rapportör “on the right of everyone to the enjoyment of the highest attainable standard of physical and mental health”, Paul Hunt. Rapportörens uppgift är att bevaka att ratificerande länder följer artikel 12 i Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter från 1966. I rapporten finns kritik mot Sveriges regler gällande vård av papperslösa, och reglerna förklaras bryta mot konventionens artikel 12.

Som slutsats (punkt 75 i rapporten) i kapitlet om vård av papperslösa och asylsökande formuleras en enkel uppmaning: “Accordingly, the Special Rapporteur encourages the Government to reconsider its position with a view to offering all asylum-seekers and undocumented persons the same health care, on the same basis, as Swedish residents. By doing so, Sweden will bring itself into conformity with its international human rights obligations.” Således: Sverige bryter mot de mänskliga rättigheterna på punkten om allas rätt till högsta uppnåeliga hälsa. För att sluta med det, och följa konventionen som vi har skrivit under, behöver vi erbjuda asylsökande och papperslösa vård till samma villkor som svenska bofasta. Svart på vitt, från FN:s särskilde rapportör i frågan.

Det finns alltså en del deprimerande sanningar om Sverige och hur vi behandlar våra medmänniskor. Något glädjande är det PM som skickades ut av Sahlgrenska universitetssjukhusets styrelse efter beslut 19 juni 2006, där tydliga riktlinjer ges till personalen gällande vård av papperslösa. Jag sammanfattar ett par punkter ur detta:

• Alla i behov av akut eller annan omedelbart nödvändig vård ska erhålla detta, oavsett betalningsförmåga.
• Patienter utan uppehållstillstånd ska ges ett skapat ID-nummer som ska följa patienten vid framtida besök.
• Alla barn ges samma rättigheter som “bofasta” barn, inkluderande också tandvård, BVC och vaccinationer.
• Skulder ska tills vidare inte lämnas till indrivning.
• Sekretesslagen gäller (sic!).

Dokumentet innebär ett klargörande av gällande regler, och ger också i uppgift åt sjukhusdirektören att ombesörja utbildning av berörd personal. I en viktig punkt går dokumentet längre än gällande regler kräver: alla barn inkluderas i punkten om lika rätt till vård. Det är uppmuntrande, men det är dock bara ett litet steg på vägen, att jämföra med FN:s rekommendationer ovan.

Träningsvärk…

Igår hade jag lätt träningsvärk i vader och lår, och idag var smärtan och stelheten ännu värre. Men jag ville försöka hålla mitt schema från marathon.se, med motionspass varannan dag, så jag satte mig på motionscykeln och trampade i en timme. Snitthastighet 22 km/h, så det var ganska lugnt tempo, men det kändes ändå väldigt bra när jag väl var klar. Dels är en timmes motionspass mer än jag brukar ge mig på, och del lyckades jag låta bli att bryta mitt schema trots träningsvärken. Nästa pass blir på lördag, då hoppas jag att det kan bli en joggingrunda igen. Jag är egentligen uppbokad hela dagen så det kan bli lite svårt att hinna med, men jag får försöka ta mig tid, kanske på morgonen?

Begränsningar hos wordpress.com

Efter en stunds sökande på wordpress.com och via google fann jag att det inte går att ändra i html-filerna för de teman som är tillgängliga via wordpress.com; om jag vill göra det får jag först skaffa mig en plats på ett webbhotell. Anledningen till mitt sökande var att jag försökte hitta ett sätt att visa det jag skrivit under ”Om dig själv” i min profil. Svaret är att man använder funktionen the_author_description() i sitt tema, men detta går alltså inte att göra hos wordpress.com, av säkerhetsskäl. Jag hänger inte läpp för det, utan lägger till informationen från ”Om dig själv” på en ny sida här på bloggen, ”Om mig”. Problem är till för att lösas, och det är tacksamt när det är så enkelt som i det här fallet. :)

Ett par tips om att redigera sitt tema, om jag en dag bestämmer mig för att hyra plats åt bloggen på ett webbhotell.

Träningsstart – igen

För jag vet inte vilken gång i ordningen gör jag en satsning på ett nytt och bättre liv, och börjar löpträna. Som vanligt är jag övertygad om att denna gång ska det minsann bli skillnad; nu ska det banne mig hålla i sig och om ett par månader susar jag fram längs vägarna med vinden i håret… Nå, vi får väl se hur det blir med den saken. På två sätt skiljer sig denna gång dock från andra gånger: dels har jag hämtat mer eller mindre professionella råd från marathon.se (inklusive en träningsplan), dels har min deltidssambo (L.) lovat att vara ”personlig tränare” och motivationshöjare.

Så idag gav jag mig ut i ett dimmigt duggväder och följde instruktionerna för det första passet: rask gång i cirka tio minuter, därefter omväxlande tre minuters långsam löpning och tre minuters gång. Svårast, efter att över huvud taget ta mig för att gå ut, var att hålla igen på stegen och se till att jag höll en takt som jag klarade att hålla i ett par minuter i sträck. Med L. i mobillurarna var det lite lättare att hålla motivationen uppe och orka någon extra minut ibland.

Jag var ute i fyrtio minuter innan jag klev på spårvagnen hem, totalt tog det cirka en timme. Lite mindre surfande varannan dag borde jag väl klara av? Till nästa gång – torsdag? – ska jag köpa mig ett digitalarmbandsur och en eller två små vattenflaskor att bära med.

När kapitalister berättar sagor

I Göteborg har vi nu tre dagar i rad serverats julsagor till förmiddagsfikat. Kapitalistorganisationen Svenskt Näringsliv (tidigare SAF och Industriförbundet) har publicerat tre helsidesannonser i tidningen Metro på temat ”Sagan om…”. Först ut var ”Sagan om företagaren som inte ville tjäna pengar” (10 dec). Därefter ”Sagan om flickan som inte fick chansen” (11 dec). Och idag var det dags för ”Sagan om gumman som handlade för lite” (12 dec). Sensmoralen i sagorna? Uppenbarligen att det är nödvändigt för samhällsekonomin att företagare får plocka ut stora vinster, samma företagare ska ha fri rätt att välja vem som ska sägas upp från företaget, och konsumtionsnivån i väst får inte angripas, då den garanterar glädje här hemma och arbete i tredje världen.

Sagorna är skrivna med ett mycket sympatiskt språkbruk, och en tydlig röd tråd som mynnar ut i sensmoralen på slutet. Därför blir budskapet desto mer obehagligt. Dolt bakom det som skrivs i sagoform finns en skräckhistoria. En historia om Svenskt Näringslivs önskevision av framtiden, där företagen härskar oinskränkt och vinstmaximering är den vägledande principen.

För vad handlar egentligen diskussionen om företagsvinster om? Det är knappast investeringar i maskinparken som är den stora tjuven, utan aktieutdelningar och bonusar. Och utan turordningsregler är arbetarna än mer utlämnade åt kapitalisternas godtycke när det gäller uppsägningar. Vem vågar hävda sin yttrandefrihet eller kritisera dålig arbetsmiljö då? Och inte är det många som lyfter krav på avskaffad handel, det vet Svenskt Näringsliv mycket väl. Den kritik som lyfts mot den nuvarande handelsordningen handlar istället bland annat om långa transporters miljöpåverkan, dåliga arbetsförhållanden och om krav på rättvis fördelning.

Jag hoppas att Svenskt Näringslivs sagor förblir just sagor.

Annonstexterna går också att läsa på Svenskt Näringslivs webbplats.

Ge dem näringsförbud!

Uppdrag granskning på SVT avslöjade häromdagen hur fyra kontrollerade Ica Maxi-butiker i Stockholmsområdet fuskar med bland annat datummärkningen av köttfärs. Icas reaktion? Enligt DN idag: ”I helgen har [Peder Larsson, vd för Ica Sverige] och koncernens kvalitetsansvarige träffat de fyra handlarna och deras färskvaruansvariga för att ”ta dem i örat” och ge dem en rejäl utbildning i livsmedelshantering.” Något starkare har livsmedelsinspektionen i de fyra berörda kommunerna reagerat; polisanmälan är på gång i samtliga kommuner enligt Svt. DN uppger att i två av fallen har förundersökning startats av åklagaremyndigheten. Jag antar att det gäller brott mot livsmedelslagen, vilken föreskriver dagsböter som strängaste påföljd (SFS).

Svt igen: ”Tillsammans omsätter de fyra butikerna 2,5 miljarder kronor per år och är därmed bland de största i Sverige.” Enligt samma artikel: Icahandlaren i Botkyrka får 5 miljoner om året i enbart aktieutdelning. Nacka-handlaren har de senaste tre åren plockat ut 20 miljoner i vinst (Svt). Dagsböter vore småpotatis, med andra ord (även om de berörda Ica-handlarna troligen hade försökt sälja det som svindyr nypotatis!).

En mer lämplig påföljd för folk som lyfter mångmiljonersättningar för att fuska med människors mat vore att sticka där det känns. Ta ifrån handlarna deras livsmedelsbutiker och ge dem näringsförbud inom livsmedelsbranschen för en bra tid framöver. Och kräv ett kännbart ekonomiskt bötesstraff utöver detta, så att det blir tydligt att man inte ska leka med maten!

För övrigt anser jag att exemplet Ica Maxi med önskvärd tydlighet visar vad som händer om man låter näringsfriheten komma före människors rätt till bra mat.

Svt: Så gjordes reportaget.

Jag öppnar min blogg

Härmed öppnar jag min blogg på kontraattack.wordpress.com. Jag kommer att skriva om sådant som händer i min vardag eller vad som nu faller mig in, och planerar även att samla egna och andras recept här. Det kommer också att bli ett och annat politiskt inlägg om sådant jag finner konstigt, upprörande eller käpprätt åt h-e i högerregimens Sverige, och förhoppningsvis även om sådant jag finner uppmuntrande, glädjande eller helt j-a rätt.

Men först ska jag bekanta mig med bloggverktyget. Vi hörs!