Anteckningar från workshop med Scorp om papperslösas rätt till vård
Fyra grupper av papperslösa:
- Vuxna asylsökande som har gömt sig efter att ha fått avslag.
- Asylsökande barn som har gömt sig efter att ha fått avslag.
- Vuxna som befinner sig i Sverige utan uppehållstillstånd, och utan att ha sökt asyl.
- Barn som befinner sig i Sverige utan uppehållstillstånd, och utan att ha sökt asyl.
Med vuxna menas i sammanhanget fyllda 18 år, med barn menas personer under 18 år.
Regeringens definition av “gömda” innefattar de två första grupperna, men utesluter de två senare.
Villkoren och rätten till vård skiljer sig mellan grupperna. Gemensamt är att samtliga har rätt till omedelbar eller akut vård (Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763, 4 §). Dessutom har alla rätt till en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd, om det inte är “uppenbart obehövligt” (ibid, 2 § mom 5). Men där slutar likheterna. För grupp 1, 3 och 4 gäller att betalningsansvaret för given vård helt ligger hos patienten. Barn i grupp 2 har rätt till sjuk-, hälso- och tandvård på samma villkor som svenska barn bosatta inom landstinget (det vill säga kostnadsfritt i de flesta landsting). Däremot gäller detta inte barn i grupp 4 då dessa inte innefattas av regeringens definition av “gömda”.
De juridiska hindren utesluter alltså en stor del av de papperslösa från vård som inte bedöms akut. Utöver detta finns det informella hinder som gör att papperslösa vägras även akut vård, sådan som de juridiskt har rätt till. Ett par av dessa har framkommit bland annat i enkätundersökningar på en ideellt driven mottagning för papperslösa i Stockholm:
- Okunskap hos vård- och administrativ personal. Vård nekas för att de fyra sista siffrorna i personnumret saknas. Krav om förskottsbetalning ställs innan behandling påbörjas. Ett visst godtycke finns i tolkningen av vad som är akut eller omedelbar vård.
- Rädsla hos den papperslöse. Flera vågar inte söka vård på grund av rädsla för angiveri. Rykten om papperslösa som avvisats efter att personal eller annan på sjukhuset har tipsat Migrationsverket eller Polismyndigheten; för personal är detta ett brott mot sekretesslagen (SekrL 1980:100 7 kap).
- Svårigheter att betala. Med eget betalningsansvar kan man få en räkning på över 20 000 kr för en förlossning. Går pengarna inte att skaffa fram kan räkningen bli ett indrivningsärende, och den dag man eventuellt får uppehållstillstånd och ska börja sitt nya liv i Sverige finns skulden kvar och ska betalas.
I mars 2007 publicerade FN en rapport “Mission to Sweden”, författad av FN:s särskilde rapportör “on the right of everyone to the enjoyment of the highest attainable standard of physical and mental health”, Paul Hunt. Rapportörens uppgift är att bevaka att ratificerande länder följer artikel 12 i Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter från 1966. I rapporten finns kritik mot Sveriges regler gällande vård av papperslösa, och reglerna förklaras bryta mot konventionens artikel 12.
Som slutsats (punkt 75 i rapporten) i kapitlet om vård av papperslösa och asylsökande formuleras en enkel uppmaning: “Accordingly, the Special Rapporteur encourages the Government to reconsider its position with a view to offering all asylum-seekers and undocumented persons the same health care, on the same basis, as Swedish residents. By doing so, Sweden will bring itself into conformity with its international human rights obligations.” Således: Sverige bryter mot de mänskliga rättigheterna på punkten om allas rätt till högsta uppnåeliga hälsa. För att sluta med det, och följa konventionen som vi har skrivit under, behöver vi erbjuda asylsökande och papperslösa vård till samma villkor som svenska bofasta. Svart på vitt, från FN:s särskilde rapportör i frågan.
Det finns alltså en del deprimerande sanningar om Sverige och hur vi behandlar våra medmänniskor. Något glädjande är det PM som skickades ut av Sahlgrenska universitetssjukhusets styrelse efter beslut 19 juni 2006, där tydliga riktlinjer ges till personalen gällande vård av papperslösa. Jag sammanfattar ett par punkter ur detta:
- Alla i behov av akut eller annan omedelbart nödvändig vård ska erhålla detta, oavsett betalningsförmåga.
- Patienter utan uppehållstillstånd ska ges ett skapat ID-nummer som ska följa patienten vid framtida besök.
- Alla barn ges samma rättigheter som “bofasta” barn, inkluderande också tandvård, BVC och vaccinationer.
- Skulder ska tills vidare inte lämnas till indrivning.
- Sekretesslagen gäller (sic!).
Dokumentet innebär ett klargörande av gällande regler, och ger också i uppgift åt sjukhusdirektören att ombesörja utbildning av berörd personal. I en viktig punkt går dokumentet längre än gällande regler kräver: alla barn inkluderas i punkten om lika rätt till vård. Det är uppmuntrande, men det är dock bara ett litet steg på vägen, att jämföra med FN:s rekommendationer ovan.
Etiketter asylsökande, flyktingar, gömda, hälso- och sjukvårdslagen, papperslösa, paul hunt, sahlgrenska, scorp, vård
